Det bästa jag har gjort för min hälsa är att ge upp allt eller inget-tänket 

Förr var jag mästare på allt eller inget-tänket. Det spelade ingen roll om det handlade om mat och socker, alkohol, träning eller relationer. Det var svårt för mig att vara balanserad i något jag gjorde. På eller av. Antingen eller. Dökär eller äcklad. Svälta eller överäta. Jag tror att många människor känner igen sig i att tänka allt eller inget, och många som jag träffar har svårt att hitta balansen i tillvaron – kanske allra helst när det gäller att göra kosthållning och träning och hälsotänket till en hållbar livsstil. Det är svart eller vitt. Allt eller inget. Antingen eller.

För mig handlar livet om mer än kvarg och stenhård träning, och jag tror att det är alldeles nödvändigt att hitta den där balansen för att tillvaron ska bli både rolig och hållbar. Risken är annars att en tröttnar och då står de ohälsosamma valen bakom hörnet och väntar när motivationen börjar tryta. Bakom nästa hörn står alla snabba resultat, bantningskurer och quick fixes och lurpassar. Reptilhjärnan är alltid redo för ytterligare en kortsiktig lösning. Och så går det runt runt runt i en ohälsosam och destruktiv mischmasch.

Som på och av-are hade jag svårt att upprätthålla den mängd träning och den strikta kost som krävdes när jag var i en period när jag gick all in. Jag körde slut på mig själv – min kropp, min motivation, min ork och slutade ofta tvärt. Ibland blev jag sjuk, men för det mesta försvann lusten och min geist. Och självkänslan var ju inte där. Jag fick börja om från början så många gånger och det höll på att fullständigt dränera mig.

Att tänka allt eller inget stjälpte mig så många gånger. Eftersom jag inte lyckades hitta ett sätt att leva och äta och träna som höll i längden fick jag för mig att allting ändå var förstört om jag hamnade utanför ramen. Jag kanske åt något som inte ingick i planen och då kunde jag lika gärna fucka up allting och börja om igen på måndag (alla dessa måndagar!) Ofta skulle jag träna som straff för vad jag ätit och allt blev bara en enda ond cirkel av att vilja ta hand om sig, men att faktiskt göra motsatsen. Det var ett ofantligt självdestruktivt beteende som bottnade i att vilja vara andra till lags. Och jag kom aldrig i mål. Aldrig, aldrig.

När vi ser hälsa som ett tillfälligt projekt och något vi enbart ska göra under en tid satsar vi lite då och då. Det leder till allt eller inget-tänket. Svart eller vitt. På eller av. Antingen eller. Vi börjar och börjar om. Vi går ner och upp och ner och upp i vikt. Vi börjar träna och slutar träna och börjar igen. Det mår inte kroppen bra av. Det mår inte själen bra av.

Det bästa jag har gjort för min hälsa är att sluta med allt eller inget-tänket. Att aldrig sluta och att aldrig mer behöva börja om från början. Att tänka långsiktigt och att ta en sak i taget istället för att jaga snabba resultat. Jag valde en livsstilsförändring och bestämde mig för att början inifrån och ut: personlig utveckling och ett annat sätt att tänka var det första steget. Jag ville hitta ett sätt att äta och träna och leva som håller for life. Inga strikta förbud mot allt som jag tyckte var gott, men inte heller hetsätande och överätande med skulkänslor som grund för mitt ätande. Det handlade också om att jag inte skulle gå från noll träning till stenhård träning flera dagar i veckan utan att jag istället skulle trappa upp mängd och intensitet i min egen takt. Jag vet att det kan vara svårt att lugna sig lite när en väl har bestämt sig, för en vill ju så mycket, men det var härligt att märka att vilja och motivation och lust stannade längre än en, två, tre månader.

Att vara gravid vad en prövning för mig eftersom min hjärna ville tillbaka till det välkända: allt eller inget-träsket. Att inte kunna använda min kropp och att växa sig större efter flera åt av börja och börja om var svårt för mig. Att tänka långsiktigt var svårt för mig. Med facit i hand hamnade jag litet fel i tanken och resonerade i gamla banor om mig själv, min kropp och min duglighet – men jag tog mig tillbaka. Och att ha gjort den här resan från att vara så självdestruktiv och osäker till att faktiskt tänka fina tankar om mig själv och att sätta the big picture i första hand har ju förändrat hela mitt liv. När jag hamnar lite fel ibland kan det få vara en no biggie – för jag behöver aldrig börja om igen.

img_0069

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s