Låt inte det du inte kan göra hindra dig från att göra det du faktiskt kan

Många människor vill börja träna, ta bättre hand om sig själv och öka sitt välmående. Många längtar efter en förändring. Trots det är tröskeln till att börja träna ofta ganska hög. Det finns bortförklaringar om tid och ointresse men ofta tror jag att det handlar om rädsla och ibland också krav på prestation.

Du vill må bättre, men tar inte steget för att du är rädd. Du kanske är rädd för att bli uttittad och utskrattad. Du kanske är rädd för att du inte vet vad du ska göra. Vilken träning ska jag utföra? Vilken utrustning är mest lämplig? Vilka pass är bäst att gå på? Du kanske är rädd för att göra fel och verka annorlunda. Du kanske är rädd för att känna dig bortkommen. Att inte passa in. Att inte bli en i gänget. Ja, alla möjliga saker faktiskt.

Jag känner igen mig. Min tröskel var ofta hög och dörren var tung när jag skulle sätta igång att träna. Förmodligen för att jag hade satt väldigt höga krav på mig själv redan jag ens började. Kravet på att prestera var så högt att varje gång jag skulle ”börja mitt nya liv” och ta tag i träningen orkade jag inte hålla i särskilt länge eftersom målsättningen blev för hög. Jag pallade inte.

Jag skulle gå från noll träningspass till att träna varje dag. Utöver det skulle kostens skötas perfekt. Alla dagar i veckan. Hej på mig här kommer jag och presterar. Därmed hade jag svårt att hålla motivationen vid liv. Träning fick liksom aldrig bli något roligt för mig. Den största anledningen där och då var ju inte att bli stark och glad utan snarare för att bli smal. Träning var ett straff för min oduglighet. Träning fick heller aldrig bli glädjefylld och något jag gjorde för mig själv för att bara må bra eftersom jag alltid skapade krav på att prestera. Trots att det inte fanns några krav på prestation skapade jag det. Det var ju knappast någon idé att över huvud taget börja träna eftersom det skulle sluka precis all min fritid och vem pallar det?

B ö r j a. Bara börja med någon fysisk aktivitet. Ett, två pass i veckan. Ut och rör på dig. Vad som helst.Bara ta steget. Det spelar inte särskilt stor roll vad du gör bara du gör någonting. Det är ofantligt stor skillnad på att göra ingenting och på att göra någonting. Testa olika grejer och upptäck vad du tycker är roligt. För det blir inte lättare för att du väntar: på måndag, på det nya året, efter semestern, när det har lugnat sig lite. Det blir inte lättare.

December månad behöver inte bli en fullständig sockerorgie där du släpper allt bara för att. För att det är stressigt och uppbokat och full rulle. Du behöver inte vänta till det nya året för att skapa lite schysstare vanor för att du ska må litet bättre. Du behöver inte det. Du kan börja nu med det du har. Låt inte det du inte kan göra hindra dig från att göra det du faktiskt kan. Sänk istället kravet på dig själv att du ska prestera från ditt första träningspass. Gör det för din egen skull. För att må bättre, få endorfiner i kroppen, för att bli starkare. Inte för att prestera.

 

img_0969-1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s