Etikettarkiv: Familjepussel

Typ lika bra som parterapi

På onsdagar, varannan vecka, kör vi plockracet hemma hos oss. Ser ni hur himla fint och iordningplockat det är?

 

img_1409

Vet ni hur ovanligt det är att vi har det så fint och iordningplockat? Alltså mycket ovanligt. Jag vet inte hur det är med er, men vi har dagarna fyllda med så mycket annat än städning. Städning är en sådan sak som jag prioriterar bort. Jag har liksom inte tid att spilla min kraft på att hålla på att slipa på ytan. Det är inte det att jag inte vill ha det fint och städat. Det är bara det att med jobb och barn och fritid blir det inte särskilt mycket tid kvar och jag vill hellre umgås med mitt barn och Mr när jag är hemma. Jag är ju trots allt borta en del kvällstid och jag kan inte och vill inte försöka vara ett hundra procent överallt. Städning är något jag väljer att inte lägga så mycket tid och energi på.

Lösningen för oss är städhjälp. Verkligen en lyx  i vardagen, men något vi kom överens om att vi hellre unnar oss än massa onödiga prylar som vi egentligen inte behöver. Vi får mer tid att umgås med varandra och vara närvarande föräldrar. Vi behöver inte bråka om vem som städar och inte städar (läs jag). Alla är nöjda och glada och ibland hinner vi istället hångla i soffan på kvällarna.

Alla småbarnsföräldrar vet vilket kaos det blir med leksaker och böcker och djur och kritor och allt annat som dras fram. V a r j e dag. Jag kan plocka ihjäl mig. Fast jag gör det inte. Det ser ut som en knarkarkvart hemma hos oss (utan knarket förstås) för det mesta men jag är helt fine med det. Det är en period av livet och vi blir inte lyckligare för att vi har ett välpolerat hem. Däremot är det superskönt och vardagslyxigt att vi faktiskt har möjlighet att låta någon annan städa vårt hem varannan vecka. Det underlättar så himla mycket. Däremellan är det givetvis kaos, men det är åtminstone inte fullt så skitigt som det skulle vara annars. Vi valde ett nystartat företag, SA Städservice, som använder ekologiska produkter (viktigt för mig) och är verkligen nöjda. Typ lika bra som parterapi.

Nu ska jag njuta av mitt fina vardagsrum plus hela dagen i morgon innan kaoset infinner sig i morgon igen. Prima ballerina.

18 månader som mamma

Igår blev Siribarnet 18 månader. Det är sjukt hur fort tiden har gått samtidigt som det är otroligt mycket som har hänt under de här 18 månaderna. I 18 månader har jag varit mamma och det har sannerligen inte varit en spikrak resa. Det tog tid för mig att hitta min identitet som mamma och bli en mamma. För en del kvinnor ter det sig så himla enkelt men för mig var det en stor sak. Om vi bortser från att alla är ovana vid att bära och amma och byta blöjor den där första tiden som nykläckt mamma var det framför allt svårt att ideligen sätta någon annans behov framför mina egna. Det var en stor utmaning att livet skulle handla om någon annan (hej självcentrerad!) Många gånger har jag önskat att jag kunde gå tillbaka till mitt gamla jag och slå henne i ansiktet med en stol de gånger hon gnällde över att hon inte hade tid. Mitt gamla jag hade inte någon som helst aning om vad jag har inte tid innebar. Trots allt det där, lyckas jag vara mamma och göra stora saker för mig själv. Det är ändå ganska fett när jag tänker på det.

Att få dela livet med den där lilla galenpannan och hennes pappa är by far det bästa som har hänt mig. Det är heller inte alltid lätt att vara mamma och pappa och samtidigt hålla en relation vid liv. Ibland har vi fått kämpa för kärleken och ibland har vi kanske till och med fått trycka på någon liten pausknapp för att inte vilja slita huvudet av varandra mitt i allt det här vad småbarnsår innebär med sömnlösa nätter och bajs och matkladd och gråt. Men vi har gjort det bra. Det har vi verkligen. Vi har blivit starka tillsammans under den här tiden, och jag tror att det har gett oss förutsättning att hålla ihop ett par år till. Jag vet att det inte alltid är så lätt att leva med mig med hett temperament, humörsvängningar och min bossighet. Men han gör det bra barnafadern. Det gör han verkligen. ❤ Och mellan allt det där är jag en riktig klippa till kvinna. Det är jag. Minsann.

img_0789

 

Något som jag och psykologen har pratat mycket om är gränsen mellan arbete och fritid. Hur viktigt det är för mig att avgränsa när jag jobbar och när jag är ledig. Som lärare har det alltid varit en hårfin gräns eftersom jag alltid har tagit med mig arbete hem. Det finns liksom alltid något att rätta och skriva och maila och administrera. Som egenföretagare fungerar det ju lite på samma sätt. Det är många arbetsuppgifter som tillfaller chefen (läs mig) och dygnets timmar räcker inte alltid till. Att jobba när jag jobbar och vara ledig när jag är ledig är något jag verkligen fokuserar på och när jag efter nyår helt lämnar läraryrket är det något jag ska jobba mycket för. Någonstans byter jag ju också jobb för att i längden jobba mindre – inte mer.

Livet med barn skapar ju faktiskt tydliga brytpunkter för det där. När jag hämtar Siri från förskolan och vi ska laga mat och äta och busa och bada på kvällarna kan jag inte hålla på med annat. Särskilt inte när jag är ensam med henne så mycket nu när Mr jobbar borta. En del barn underhåller kanske sig själva tidvis, men vår unge gör inte det. Hon vill ha och kräver full uppmärksamhet från det att hon vaknar på morgonen till det att någon av oss somnar tätt bredvid henne på kvällen. Därefter behöver jag och Mr tid för varandra. Vissa kvällar mer och andra mindre, men det är viktigt att vi tar oss tid att umgås. Lätt att prioritera bort ibland, men lyckligtvis lever jag med en man som är tämligen bra på att hojta till när han känner att han får för lite uppmärksamhet. Och tur är väl det eftersom jag har lätt för att mest tillfredsställa mina egna behov. Lyllos mig som hittade någon som är min raka motsats.

Sista cykelpasset innan sommarschemat

I tisdags körde jag mitt första spinningpass på tre veckor (!). Ett pass har jag hunnit avverka däremellan på gymmet men i övrigt har det varit absolut ingen träning. Jag har varit förkyld och trött och kroppen har varit upp och ner. Jag misstänkte att det skulle kännas jobbigt, men crazy bananas vad jag fick bekänna färg. Jag hade härlig energi i kroppen och även om det var jobbigt gick jag (som alltid!) igång på att peppa de andra deltagarna. Det är något särskilt med att se när andra människor tar steget som gör att de orkar lite, lite till. Det är typ det bästa jag vet.

Den här veckan planerar jag för mer träning, men kommer att lyssna på kroppen för att känna efter vad som är okej. Vissa dagar känner jag mig otroligt matt i kroppen och då låter jag bli att anstränga mig alltför mycket. Ikväll står det dock hemmaträning på schemat med aktiveringsövningar och lek med kettlebells i källaren. Mr har köpt en MBT och har blivit helt besatt av att cykla. Jag tycker att det är jätteroligt och pusslar mer än gärna med min tid för att han ska få plats med sin träning.

img_0944

Nästa vecka är sista gången jag kör mitt pass på ordinarie tid.  Vi kommer successivt att minska på pass eftersom fler och fler tränar utomhus när värmen kommer. Efter midsommar börjar ett sommarschema med rullande pass. Istället för spinning på tisdagar kommer jag att köra HIIT baspass på torsdagar fram till midsommar och det ska bli jätteroligt. På tisdag tänkte jag köra alla mina bästa låtar i härligt ett mischmash och ni är varmt välkomna att cykla med mig en sista gång innan sommaren. Du som är nyfiken på gymmet eller mitt spinningpass får hemskt gärna komma och provträna en gång. Hör av dig till mig så bokar jag in dig som min gäst.