Etikettarkiv: Träningsblogg

Det är alltid lite mer galet på torsdagar

Den här galna torsdagen inleddes med ett intervallpass på löpbandet. Snittfarten har ökat otroligt mycket den senaste tiden och jag vågar i princip säga att jag nog ta mig tusan är snabbare idag än innan jag blev gravid. That’s pretty darn good! Jag njuter otroligt mycket av att kunna springa utan begränsningar. Ingen snippa som springer läck och ingen bål som kollapsar. För mig, som har fått jobba hårt för att kunna använd min kropp mer optimalt, känns det som en vinst varenda gång. Det är så värt att bygga styrka från grunden för att sedan få utdelning i form av en kropp som håller för belastning och tempo.

img_3343

Min arbetsdag har varit intensiv. Precis som det alltid verkar vara just på torsdagar. Dagens första kaffe avnjöt jag vid halv 3 tiden, mellan dagens två sista kunder. Jag har haft en sådan bredd på kunder idag och det är så rackarns roligt att få träffa så många olika människor med olika kroppar. Det är en ynnest.

Häromdagen anmälde jag mig till ytterligare ett steg som kostrådgivare via The Academy. Inte för att jag inte besitter goda kunskaper redan idag utan för att jag är så nördigt intresserad av vad den mat vi äter gör med kroppen och hur vi äter påverkar vårt välmående och våra prestationer – i så väl vardag som träning. Jag ä l s k a r att lära mig nya saker, utvecklas och bli bättre. Och tja, jag vill bli bra bra bra på det jag jobbar med och kunskap är makt. I november är det återigen dags för ett par dagar i Stockholm och jag längtar redan.

 

Låt inte det du inte kan göra hindra dig från att göra det du faktiskt kan

Många människor vill börja träna, ta bättre hand om sig själv och öka sitt välmående. Många längtar efter en förändring. Trots det är tröskeln till att börja träna ofta ganska hög. Det finns bortförklaringar om tid och ointresse men ofta tror jag att det handlar om rädsla och ibland också krav på prestation.

Du vill må bättre, men tar inte steget för att du är rädd. Du kanske är rädd för att bli uttittad och utskrattad. Du kanske är rädd för att du inte vet vad du ska göra. Vilken träning ska jag utföra? Vilken utrustning är mest lämplig? Vilka pass är bäst att gå på? Du kanske är rädd för att göra fel och verka annorlunda. Du kanske är rädd för att känna dig bortkommen. Att inte passa in. Att inte bli en i gänget. Ja, alla möjliga saker faktiskt.

Jag känner igen mig. Min tröskel var ofta hög och dörren var tung när jag skulle sätta igång att träna. Förmodligen för att jag hade satt väldigt höga krav på mig själv redan jag ens började. Kravet på att prestera var så högt att varje gång jag skulle ”börja mitt nya liv” och ta tag i träningen orkade jag inte hålla i särskilt länge eftersom målsättningen blev för hög. Jag pallade inte.

Jag skulle gå från noll träningspass till att träna varje dag. Utöver det skulle kostens skötas perfekt. Alla dagar i veckan. Hej på mig här kommer jag och presterar. Därmed hade jag svårt att hålla motivationen vid liv. Träning fick liksom aldrig bli något roligt för mig. Den största anledningen där och då var ju inte att bli stark och glad utan snarare för att bli smal. Träning var ett straff för min oduglighet. Träning fick heller aldrig bli glädjefylld och något jag gjorde för mig själv för att bara må bra eftersom jag alltid skapade krav på att prestera. Trots att det inte fanns några krav på prestation skapade jag det. Det var ju knappast någon idé att över huvud taget börja träna eftersom det skulle sluka precis all min fritid och vem pallar det?

B ö r j a. Bara börja med någon fysisk aktivitet. Ett, två pass i veckan. Ut och rör på dig. Vad som helst.Bara ta steget. Det spelar inte särskilt stor roll vad du gör bara du gör någonting. Det är ofantligt stor skillnad på att göra ingenting och på att göra någonting. Testa olika grejer och upptäck vad du tycker är roligt. För det blir inte lättare för att du väntar: på måndag, på det nya året, efter semestern, när det har lugnat sig lite. Det blir inte lättare.

December månad behöver inte bli en fullständig sockerorgie där du släpper allt bara för att. För att det är stressigt och uppbokat och full rulle. Du behöver inte vänta till det nya året för att skapa lite schysstare vanor för att du ska må litet bättre. Du behöver inte det. Du kan börja nu med det du har. Låt inte det du inte kan göra hindra dig från att göra det du faktiskt kan. Sänk istället kravet på dig själv att du ska prestera från ditt första träningspass. Gör det för din egen skull. För att må bättre, få endorfiner i kroppen, för att bli starkare. Inte för att prestera.

 

img_0969-1

Hellre en grym bäckenbotten än en stor biceps

Förra veckan tränade jag inte särskilt mycket. Det var sannerligen en fullspäckad vecka och jag märker att det är min egen träning som det tummas på när det blir för mycket. Jag tror att alla människor som jobbar med hälsa och träning kommer till en punkt där den egna träningen måste planeras ordentligt för att bli av. Jag tillbringar många timmar i veckan på gymmet med att träna andra och inspirera till hälsa, men det innebär sannerligen inte att jag enkelt hinner med att träna själv.

Planering. Planering. Planering. Planering is the magiska ordet. 

I söndags hade jag ett HIIT-pass istället för Ingela och tränade själv sedan efteråt. Det blir självfallet lite sent när jag stannar längre på gymmet, men det är priset jag får betala för att kunna träna. Mr och jag har delat upp veckan i träningsdagar och turas sedan om på helgen. Eftersom jag har varit förkyld lite fram och tillbaka har jag också tagit det lite lugnt med träningen en tid. Mitt spinningpass på torsdagar har varit det enda stående passet, men i söndags hade jag energi och umf i kroppen och kände att det var dags att utmana lite.

Som jag har pratat om tidigare har jag tagit en sak i taget när det kommer till att träna styrketräning efter graviditeten. Siribarnet är 18 månader och ganska exakt så lång tid har det också tagit för mig att stärka upp kroppen igen. Jag har, medvetet, varit återhållsamt med att lyfta tunga vikter och istället lagt fokus på att med progression stärka kroppen inifrån och ut. Jag har dessutom en delning som jag har behövt att ta hänsyn till och har behövt lära mig att kontrollera. För mig har det också känts viktigt att genomföra den träning som jag rekommenderar andra. Att träna upp bålen ordentligt innan jag belastar kroppen med mottot

HELLRE ÄN GRYM BÄCKENBOTTEN ÄN EN STOR BICEPS.

Det innebär inte att jag inte vill ha en stor biceps, men det första steget är att stärka upp och återträna bäckenbotten och djupa magen ordentligt innan en kan börja belasta tungt. Nu har jag fokuserat på basövningarna knäböj, marklyft och bänkpress ett par veckor samt assisterande övningar till dem och har känt att jag har blivit starkare. Jag har mer att ge, men jag tar ett steg i taget. I söndags hade jag bestämt mig för att testa att lyfta min egen kroppsvikt i marklyft och tja, det var liksom inga som helst problem. Jag har mer att ge men jag behöver kunna hålla aktiveringen i bålen samt utföra lyftet med god teknik. Jag grisar inte upp några vikter utan tar en sak i taget.

img_0854

Och jag fick mersmak. Ikväll ska jag köra bänkpress och ett gäng assisterande övningar till bänkpress och bara längtar efter att få ta ut mig så svetten rinner. Så pepp!