Att sätta mål och arbeta för att nå framgång genom målsättning är verkligen något som kan diskuteras i oändlighet. En del säger att en ska sätta mål och andra säger att en inte ska göra det – anledningarna kan variera. Jag gillar att ha en målsättning/målbild för att det ger mig riktning och för att det gör mig kreativ. På vägen har jag också lärt mig att förvandla de delmål jag har satt upp på vägen till aktiviteter jag behöver genomföra för att få vad jag vill ha. När jag vet vad jag behöver göra för att få vad jag vill ha ökar chansen för att det också blir på det sättet. Mitt liv blir som det blir utifrån hur jag reagerar och agerar.
Vad jag däremot inte gillar när det kommer till målsättning är två saker:
- När vi sätter för högt uppsatta och orealistiska mål
- När vi inte tar oss tid att njuta av framgång
Det är orättvist mot sig själv att sätta upp för högt uppsatta mål. Det är bra att utgå från ett nuläge och sträva mot ett önskat läge, men det är också viktigt att det önskade läget är realistiskt. Målbilden kan givetvis vara stor och långt borta, men vägen dit behöver vara genomförbar och realistisk. Om det uppsatta målet är för högt och vägen dit är fört kort är risken att du blir stressad och om du inte hamnar där du har tänkt blir känslan av misslyckande överhängande.
Det är viktigt att vi vågar bryta ner det önskade läget i delar och ta en sak i taget. För vi kan inte göra allt på en och samma gång. De resultat du får, ditt humör och din inställning kommer att gå upp och ner på vägen. Det är sant. Samtidigt är det så att de resultat du uppnår ser ut som de gör tack vare de saker du gör på vägen. Dagliga vanor leder också framåt istället för att tillfälligt satsa på kortsiktiga lösningar.
Dina dagliga vanor är dina värderingar och fungerar som riktlinjer för hur du vill leva. Det du gör dagligen spelar roll och tar dig sakta men säkert närmare den bild av hur du vill att ditt liv ska se ut. Små justeringar och riktlinjer för hur livet ska utvecklas innebär att du gör en livsstilsförändring och att det istället blir en lång process till skillnad från dina tidigare försök till quick fixes. Vad du gör dagligen tar dig närmare det du vill ha, men genom att ta lite i taget och skapa nya vanor ger du dig själv möjlighet att utvecklas på sikt. Bryt ner målbilden i konkreta delar. Då blir det genomförbart. Det är en tillfredsställande känsla att få lyckas med något ofta än att vrålgasa och köra slut på sig själv en kort tid i hopp om att nå ett högt uppsatt och ogreppbart mål långt fram.
Många är bra på att hålla sina deadline och genomför sina högt uppsatta mål. Finemang. Däremot är inte alla särskilt bra på att ta sig tid att njuta av framgång. Mål bockas av och du rusar vidare till näsa utmaning. Att alltid ha ett högt uppsatt mål framför dig kan leda till att du inte känner dig bra nog, att du känner dig stressad och missmodig och tappar inspirationen. Då känner du dig omotiverad och tappar gnistan. Du blir stressad för att du aldrig känner dig färdig. Glädjen inför allt du tar dig för och lyckas med skjuts upp tills du är bra nog – tills det att du faktiskt klarar av att nå ditt mål. Men om du aldrig tillåter dig att njuta av det du gör på vägen, är du då aldrig tillräckligt bra? Om inte behöver du ju påbörja jakten på nästa utmaning. Framåt, framåt utan att njuta.
Jag tänker så här; livet är en process. Vi är i ständig utveckling och vi kan inte göra allt vi önskar på en och samma gång. Ibland kan det kännas som att alla andra klarar av det, men vilka är egentligen alla andra? Jag har tusen och åter tusen idéer jag vill genomföra, men jag tillåter mig att landa och njuta av det jag lyckas med. Ibland jobbar jag på med fokus och ibland gör jag betydligt mindre. Det får ta den tid det tar brukar jag tänka; bara jag utvecklas. Det innebär inte att allt jag gör hamnar i närheten av den målbild jag lär mig någonting på vägen – och det är också ofantligt mycket värt.
Vad behöver du göra varje dag, varje vecka, varje månad för att få det du vill ha?